3. Rig Veda – De som först såg sanningen

I Varför går vi runt och runt? Första förklaringen Kulturens vagga.   Moder Natur, förlåt dem, ty i sin förblindande högfärd upphör de inte att blint gå runt och runt från det ena kriget till det andra.   I motsats till vad vi i Europa, med vårt lika förfärande som förfäande korta mediaperspektiv, gärna vill tro, har kulturen ingalunda sitt ursprung i Europa. ”Kulturens vagga” finner vi i Mesopotamien, i det ”Tvåflodsland” som ligger mellan Eufrat och Tigris. I dag ligger Irak, Iran och Indien i dess närhet. Få i Europa intresserar sig för den kultur som kallas ”Veda”. Det är nog beklagligt. Ty trots att den går minst 4000 år tillbaka i tiden hade Veda-tänkarna en insikt som i dag ger oss vår filosofis kanske allra viktigaste fråga: har vi människor alls någon ”fri vilja”. Mellan dem och oss finns ingen större biologisk skillnad. Den som finns beror främst på att vi nu har haft fyratusen års skriftliga källor och därmed en långt bättre bas för att förstå vårt släktes beteende, till exempel det krigiska. Betänk att några få tusen år är mycket lite i vår biologiska ”familjs” cirka sex miljoner års existens. De första som varnar oss för vår egen blindhet är de äldsta indo-ariska tänkarna, de som skapat det vi nu kallar Rig Veda. Veda betyder vetande eller kunskap. Det var något man sökte efter redan för några tusen år sedan. I en stor samling citat, på tidig sanskrit, från denna, den allra tidigaste indiska visheten, finner vi ett både tragiskt och lite  ironiskt konstaterande om oss själva. Det säger att ”visa i sin egen högfärd går vilseledda dumskallar runt och runt, som en blind man ledd av en blind.” Nog gäller det fortfarande! I all synnerhet när det handlar om våra krig! Men, om så är fallet, bör vi väl inte vara alltför förvånade. Dagen och natten går ju runt och runt med oss. Jorden gör det runt solen på ett år. Och bönderna sår på våren och skördar på hösten.  Alla dessa går runt och runt i en till synes evig dans. Det vill säga, och här kommer det explosiva, till dess bonden skaffar sig fler än två överlevande barn. Ty det var när det skedde som vi började ta våra första steg, vanligen krigiska steg, mot det vi nu kallar globalisering. Varför? Vad var och vad är förklaringen till detta? Det är vad som i dag torde vara inte bara en av vår filosofis, utan också av vår jordiska politiks allra viktigaste frågor. Om vi vill att vårt släkte skall överleva.