Home
 
 
O-Nobel bluffvetenskap Print
 

Varje år uppstår det i samband med Nobelfestligheterna en diskussion om det s.k. Nobelpriset i ekonomi inte borde avskaffas. I år klarade vi oss från det. Trots att skäl för en debatt var starkare än nånsin. Ty mycket talar för att både national- och företagsekonomi ur vetenskaplig synpunkt är bluff och dess utövare föga kunnigare än våra primitiva förfäders shamaner. Se på följande små fakta.

För en tid sedan gick Svenska Civilekonomföreningen i konkurs. Den bildades 1912. När den pajade hade den omkring 3000 medlemmar. Den representerade gräddan av Sveriges förment ekonomiskt kunniga individer, med medlemmar också från den Handelshögskola i Stockholm som i alla tider har stått Wallenberg-imperiet nära.

Icke desto mindre gick den i konkurs!

Extra roande är att föreningens direktör skyller alltsammans på den fula Wallenbergbanken, SEBanken, som lurat dessa tretusen experter att med lånade pengar spekulera i bl a Ericsson och Skandia och andra kursrysare. Var alla de tretusen välutbildade medlemmarna spekulativa idioter eller var de bara försumliga individer, som inte höll ett öga på utvecklingen av sin egen förening? Eller kan det rent utav vara så att civilekonomutbildningen är en enda stor bluff?

Innan jag svarar på den frågan, tre korta observationer.

Civilekonomernas konkurs hänger naturligtvis samman med den drygt tvååriga bakfyllan efter den senaste galna kursspekulationen i främst IT-aktier. Få ekonomer av något slag varnade för den. Vad mera är, International Herald Tribune har i en rad artiklar visat att inte heller världens bäst betalda ekonomer, de som arbetar för Världsbanken, Internationella Valutafonden och den amerikanska riksbanken, Federal Reserve, hade kunnat förutsäga en vändning neråt i konjunkturen en enda gång under hela efterkrigstiden!

När slaveriet avskaffades på 1800-talet ersattes det av arbetslösheten som disciplineringspiska. Då började man, på 1850-talet, i några amerikanska stater och England, att också mäta arbetslösheten. Inom EU ligger arbetslösheten i dag på ungefär samma nivå som då. Tusentals nationalekonomiska avhandlingar i frågan har inte hjälpt.

Philip Mirowski har i en bok nyligen utvärderat hela den s.k. nationalekonomiska vetenskapen. Det vill säga de teorier som kunde förväntas ge de klaraste varningarna om kommande kriser.

Mirowski tvingas dock sammanfattar hela denna pseudovetenskap som ett enda "gigantiskt misstag".

Nu har det till råga på allt kommit en mycket allvarlig studie som ifrågasätter om civilekonomutbildningen alls har något berättigande. I en lång artikel, med titeln "The End of Business Schools?", i den tidskrift som ges ut av den amerikanska Management-akademin påvisar Jeffrey Pfeffer och Christina Fong flera intressanta fakta.

Handelshögskolor som sådana är utomordentligt profitabla inrättningar. Mängder av förmögna människor betalar rejäla avgifter i hopp om att deras telningar skall få än flera dollarmiljoner genom att studera där. Men ger de valuta för pengarna?

Det har hittills aldrig undersökts på allvar, svarar de två författarna, men nu har vi gjort det. Och vår samling av så gott som allt material som finns visar på två intressanta slutsatser. Nämligen att individer som har avlagt civilekonomexamen får vare sig högre löner eller gör snabbare karriär än folk i näringslivet som inte har denna utbildning.

Enda undantaget från denna regel är de studenter som kommer in vid de allra bästa och dyraste amerikanska elithandelshögskolorna. Men, i motsats till i Sverige, kommer de där vanligen in tack vare sina goda resultat på intelligenstest. Det faktum att denna elit, som grupp, senare tjänar mer pengar och gör snabbare karriär beror alltså inte på den kunskap de får på t.ex. Harvards Business School utan på den höga grad av personlig kapacitet de hade redan innan de började studera. Något som med stor sannolikhet ändå skulle slagit igenom i extra framgång, alldeles oavsett om de blivit civilekonomer eller ej.

En roande detalj här är att av de fyra verkställande direktörer i USA som oftast ansågs ha utfört verkliga stordåd hade ingen av dem civilekonomexamen. Två av dem, Galvin i Motorola och Bill Gates i Microsoft avslutade inte ens sina college-studier.

Om handelshögskolorna nu inte ger vare sig högre inkomster, snabbare karriärer eller, som i Sverige, hindrar 3000 av dem att gå i en gemensam konkurs, vad tjänar de då för syfte. Jo, eliten av dem fungerar som sorteringsanstalter för de nätverk som ledande finansgrupper vill ha fram. De skapar kontakter. De vaskar fram och formar individer som har en egenskap, som är långt viktigare än någon specialkunskap för näringslivets toppar, nämligen blind lojalitet inför de chefer som styr över kapitalets samtänkande Superhjärnor.

Det är därför, och inte för att deras bluffkunskap är värdefull, som också ekonomer får ett Nobelpris.

Gunnar Adler-Karlsson

 

Comments

There are no comments yet - feel free to add one using the form below...


Page 1 of 0 ( 0 comments )

You are not authorized to leave comments - please login.
 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems