Home
 
 
Jämlikhetens Dödförklaring Print
 

Det är förunderligt hur den sanning som varje häst- eller hunduppfödare känner till skall ha så svårt att slå igenom när det gäller oss människor. Dvs sanningen att en stor del av våra egenskaper och vårt beteende ligger i våra sen årtusenden nedärvda gener.

Ungefär så suckar Thomas J. Bouchard Jr, ihop med fyra medarbetare, när de lägger fram resultaten av drygt tio års studier av enäggstvillingar. Det sker i en artikel i Science den 12 oktober 1990. Dess titel är "Ursprunget till psykologiska skillnader mellan människor: Minnesota-studien av tvillingar som fostrats isär". Denna sammanfattning av över hundra olika forskningsresultat borde snarast översättas och bli obligatorisk läsning för alla politiker, lärare, samhällsdebattörer, jounalister och kulturskribenter. Ty den visar att dessa inte har någon betydelse, nja,, i alla händelser inte den stora betydelse som de själva gärna vill tro. Det är bara deras gener som betyder något.

Tvillingar eller i något enstaka fall trillingar, som skiljts åt i livets begynnelse är sällsynta. Tidigare finns bara tre ordentliga studier av dem. Nu redovisar Bouchard & Co resultaten av ungefär femtio timmars medicinska och psykologiska test på var och en individ i över hundra sådana par. Från dessa generaliserar de, troligtvis med rätta, till mänskligheten.

Enäggstvillingar är kopior av varandra. De föds med samma gener och samma arvsanlag. Växer de då upp på olika håll, i olika familjeförhållanden, kan man få en test på om det är arvet eller miljön som spelar störst roll för den vuxne individens personlighet. Om det är det genetiska arvet som är viktigt, bör likheterna vid vuxen ålder vara stora; om det är kultur och miljö, små.

Detta är inte bara en psykologisk testfråga utan en av de djupaste skiljelinjerna mellan en konservativ människosyn och en radikal. Styrs historien av en oföränderlig "mänsklig natur" eller kan vi, genom att med kulturella medel söka omskapa samhället, också förändra den mänskliga naturen? Ingalunda är frågan heller ny. "Många och hårda öden drabbade städerna under dessa inre slitningar, öden som förekommit och alltid skola förekomma så länge människonaturen är oföränderlig." Orden gäller inte Rumänien eller Etiopien i dag. De är Thukydides, vår förste moderne historieskrivare, och har 2400 år på nacken.

Vad som däremot är nytt är de starka beläggen för att den konservativa grundsynen är vetenskapligt mest välgrundad, oavsett hur de socialistiska delarna av våra själar må rysa. Bouchard & Co drar två huvudslutsater av sitt material: "(I) genetiska faktorer utövar en uttalad och genomträngande påverkan på beteendevariationer, och (II) effekten av att uppfostras i samma hem är, i fråga om psykologiska egenskaper, försumbar."

Som i drygt ett hundratal likartade, men mindre och metodiskt mindre väl genomförda, tidigare studier av intelligens, visar Minnesotaforskarna här att lite drygt två tredjedelar av skillnader i intelligens mellan individer är genetiskt nedärvd. Om du själv har adopterats bort till en kulturellt torftig mijö med usla skolor, och din enäggstvillingbror har fostrats hos en professorlig akademiledamot med tillgång till elitskolor, så är ni vid vuxen ålder ändå ungefär lika intellgenta som ni varit om ni gemensamt vuxit upp i endera miljön.

Bouchards siffror är aningen högre än i tidigare studier. Det förklaras med en skillnad i materialet. Tidigare studier har mest sysslat med barn och ungdom. Denna med vuxna individer. Och, visar det sig, det kulturella inflytandet under ungdomen minskar och arvet slår hårdare igenom ju äldre vi blir. Det är detta som kan förklara skillnaden mellan tidigare studier, som säger att femtio ā sextio procent av våra intelligensskillnader är medfödda, och denna, som säger att sjuttio procent är det.

En lång rad andra psykologiska drag, ej bara när det gäller psykologisk kapacitet av olika slag utan också läggnings- och smakfrågor, har studerats på samma sätt, Nästan överallt, t o m när det gäller estetiska, religiösa och politiska attityder, finner man häpnadsväckande stora likheter mellan enäggstvillingar, intressant nog lika stora om de uppfostrats ihop eller isär! Detta ger ytterligare ett belägg för att det är generna som slår igenom.

Men miljön då, spelar den och kulturella faktorer ingen som helst roll? Jo, det gör den naturligvis, men slumpartat och osystematiskt. De likheter mellan enäggstvillingar som fostrats ihop, som miljön kan ha skapat, kan blott mätas till några få procent, inte ens till en tiondel av de genetiska effekterna. Miljöns effekter för att skapa våra personligheter tycks, i jämförelse med vårt genetiska arv, vara försumbara!

Polacken Kopernikus heliocentriska världsbild publicerades 1543, samma år han dog. Det var nog tur för honom, ty den inkvisition som hade den andliga makten i Polen lyckades i tvåhundra år i hans hemland förhindra varje allvarlig diskussion om det förhatliga faktum att solen inte snurrade runt Vatikanen. Bouchard är nog dömd att bli behandlad på ett likartat sätt av dagens massmediala inkvisition. Ty också hans resultat berövar människorna en del av den makt och det förnuft, som de älskar att tro sig utrustade med. Det är djuret i oss, icke något upphöjt kulturellt förnuft, som främst formar vår identitet!

Det finns redan en studie, M. Snyderman och S Rothmans The IQ Controversy, som klart dokumenterat att massmedia systematiskt har snedvridit vetenskapliga resultat, när det gäller arvets betydelse för intelligensen. Och en av Sveriges största kulturredaktioner1 är så avgrundsmässigt okunnig i desssa frågor, att den nyligen upphöjde Hans och Greta till Europas paradexempel på bouchardska enäggstvillingar. Vilket är absurt, då sådana givetvis måste vara av samma kön.

Varför är denna typ av kunskap så förhatlig för radikaler? Djupast sett, tror jag, därför att den slår mot deras grundtanke, den, att de är bättre och förnuftigare än dagens herrar, de förhatliga kapitalisterna. Deras tro, att bara de själva får makten skall allt bli bättre, blir genom denna forskning lika illa underbyggd, som tron på Godots återkomst. De tvingas inse att också de lider av en djuriskt nedärvd mänsklig natur, som under socialistiska fanfarer kan leda till stalinism. De nödgas förstå, att liberala maktfördelningsteorier är oändligt mycket mer välgrundade än varje form av proletariatets eller någon annans diktatur.

Det har en tid varit populärt att tillvita Alva och Gunnar Myrdal en diktatorisk vilja att manipulera fram en ny mänsklig natur i svenska folket under 30-talet. Dessa kritiker glömmer då att åtskilliga skolor under mellankrigstiden levde i nån form av optimistiskt rus om möjligheterna att med kulturella medel snabbbt förbättra människans natur. Prometeus andra gåva, den blinda förhoppningen, var gemensam för dem; blott medlen skilde ryska kommunister (revolution, äganderätten) från amerikanska socialingenjörer (tekniska framsteg) och svenska socialdemokrater (skola, välfärd).

Det är emellertid denna barnatro som övervintrande marxister liksom socialdemokrater, som ibland tycks tro att sanningen är vad man kommer fram till i MBL-förhandlingar, nu slutgiltigt måste uppge. Bouchard & Co:s väl genomförda forskning har förpassat sådan optimism till historiens avfallsberg.

Det finns åtskilliga andra konsekvenser, om man tar Bouchards sanningar på allvar. Bara två exempel.

För ett tag sen klagade en amerikansk Moskva-ambassadör över att det var farligt svårt att rekrytera intelligenta undgomar till UD. De gick alla till näringslivet. Om det nu är sant, att alla inte kan bli lika intelligeta oavsett vilken skolpolitik ett land bedriver, följer det att begåvningsgruppen är begränsad. Om då en viss del av samhället, t ex den med höga inkomster, lyckas locka till sig en stor andel av dessa högt begåvade individer, då ökar denna dels relativa makt. Om politiken, däremot, får ett så lågt anseende, att ingen intelligent ungdom vill ta i den, då kommer framtidens grundlagar att skrivas av och för ABB och Volvo. Hur går det då för demokratin?

Om begåvade kvinnor vill "förverkliga sig själva" och därför väljer karriären framför barnafödandet, kommer, relativt sett, antalet barn till dumma kvinnor att växa. Om då produktivitet, vilket några forskare visat, ökar med den genomsnittliga intelligenkvoten, kommer ett land, som i en generation pressar ut kvinnorna i karriären, att i nästa bli uppköpt av Japan, där kvinnorna är så intelligenta att de stannar hemma och föder intelligenta barn.

För min hälsas skull bör jag nog lägga till, att detta icke är min, och icke heller Bouchards tes. Den har framförts av en i dessa sammanhang extra förargelseväckande men dödsallvarlig professor, H J Eysenck.

Själv drar jag gärna två slutsatser och gör ett framtidsscenario av denna genetiska determinism.

Hatet förvandlas till tragik!

Det är min första slutsats. När vi människor, som vi gjort tvärs igenom historien, tror att världens många olyckor och lidanden förorsakas av våra fiender eller motståndare, och att de skulle försvinna om "vår" grupp finge makten, då hatar vi lätt våra onda fiender. Inser vi däremot att dessa olyckor måhända är följden av vår nedärvda allmänmänskliga natur, och skulle växa fram oavsett vilken grupp som sitter vid makten, då förvandlas vårt hat till en känsla av tragik inför människans villkor.

Vår kamp bör då mera riktas inåt än utåt!

Det är min andra slutsats. Den gäller nog individer såväl som partier, företag och nationer. Om det är generna som i stort styr vårt beteende och därmed våra samhällen, bör vår stora kamp inte handla om hur vi skall kunna slå ihjäl våra motståndare, utan hur vi gemensamt med dem skall kunna sublimera vår nedärvda aggressivitet för att behärska de onda drifterna i oss och befrämja de goda. Någon liten frihet har vi nämligen!

Där får såväl politiker som samhällsvetare ett projekt, som räcker för full sysselsättning de närmsta hundra åren!

Avslutningsvis ett litet scenario.

Genkonungen, Herren över den "genom"2 som människorna nu skall söka kartlägga, ler när han betraktar folks jämlikhetssprattel under ledare som Jesus, Franciskus, Lenin, Branting och Ingvar Carlsson. Han vet att hans gener till minst 99,9 procent var likadana för tvåtusen år sen och att de - oavsett all genmanipulation - till 99,9 procent kommer att vara likadana också år 4000 efter Kristus.

Människans natur kommer icke att ha förändrats.

Däremot kommer hennes verktyg att vara oändligt mycket mer raffinerade. Och han vet att hennes instrument återverkar, förvisso inte på hennes natur, men väl på hennes sociala beteende, så som atombomben skapat fred i Europa efter 1945. Det är därför fullt möjligt att hon år 4000 A D har lärt sig leva och samarbeta i en enda värld, långt fredligare och rikare än i dag, i vilken allas människovärde äntligen också blir respekterat. Detta har hon i så fall uppnått, inte trots utan tack vare ojämlikheten. Hon har nämligen lärt sig att nyttja denna på bästa sätt, till allas fördel. Det har hon lyckats med just därför att en viss ojämlikhet i makt och rikedom, liksom i intelligens och ledarförmåga, tas som fullkomligt självklara yttringar av den grundläggande, genetiskt nedärvda och därför ofrånkomliga ojämlikheten mellan människor.

Genkungen frågar sig, om människorna nu skall inse att Bouchard & Co måste anses ha gett dödsstöten åt realismen i alla drömmar om perfekt jämlikhet. Och han frågar sig, om de är mogna och har andlig styrka nog för att leva med denna insikt.

Gunnar Adler-Karlsson


1. Givetvis Dagens Nyheters under en redaktör vid namn Arne Ruth. (tillbaka till texten)

2. Svenska Dagbladets kulturredaktör strök  i originalartikeln de två sista bokstäverna i detta ord, "genom", som så sent som 1991 inte ens var känt för Sveriges kulturredaktörer i sin biologiska betydelse, dvs som summan av DNA-innehållet i alla gener i vilken form av liv som helst. I februari 2001 publicerades människans genom, 2002 musens. Därvid  fann man bl.a. att 99 procent av musens gener har samma funktion hos dem som hos oss. Mössen har dock ett halvdussin extra gener för att lukta sig fram till goda ostar, människan ett halvdussin extra gener för den intelligens, med vars hjälp vi kan tillverka extra goda ostar. I övrigt är det i stort sett samma sak! (Gak tillägg i jan. 2003) (tillbaka till texten)

 

Comments

There are no comments yet - feel free to add one using the form below...


Page 1 of 0 ( 0 comments )

You are not authorized to leave comments - please login.
 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems