Home
 
 
10. Johann Gregor Mendel. 1822-1884. Print
Malthus hävdade att vi för krig på grund av hunger. Men han ställde inte frågan: vem vinner i krigen? Det gjorde Darwin när han arbetade med begreppet ”survival of the fittest” eller ”de mest anpassades överlevnad”. Men vilka var då de ”mest anpassade”? Mendel blev den som lade grunden för svaret på frågan: att vi alla har olika, nedärvda och svårföränderliga gener.

Därav följer att i en given konflikt är vi olikt ”anpassade” för att vinna.

Likt mycken viktig kunskap dröjde det tills Mendels insikt togs på allvar. År 1902 kom William Bateson med en bok, Mendel’s principles of heredity – a defense. Den bröt spärrarna och i dag anses Mendel vara förfader till en flod av genetisk kunskap, så bred att den hotar dränka vår kapacitet att smälta den. [14] Ära den som äras bör! Jag tar mig därför friheten att kalla genetiken för ”en mendelsk kunskap”.

På två punkter är denna illa omtyckt och medialt förtryckt.

Darwin visade att vi människor var en fortsättning på djurriket. Men den religiösa tron, den att vi är skapade av en metafysisk Gud, är fortfarande stark!  Att påstå att vi är resultatet av millioner års blinda biologiska utveckling uppfattas lätt av de ”troende” som en allvarlig förolämpning.

En andra känslig punkt är att den mendelska kunskapen mycket klart visar oss att vi människor, i alla våra kapaciteter, inte är lika utan olika. Det är tabu för vårt tänkande! När det gäller analys av sjukdomar är detta dock accepterat och mycket använt. Men att det också kan gälla intelligens eller listighet, både mellan individer och mellan grupper, det är mycket svårt att få publicerat ens i vetenskapliga tidskrifter. [15]. Vilket är tragiskt! Dels därför att lögner, oavsett hur välmenande de kan vara, förhindrar lösningar av allvarliga problem. Och dels kan de utnyttjas av cyniska exploatörer! De våld-skapande gapen mellan rika och fattiga växer nu fortare än någonsin. Om vi alls vill förstå varför, bör vi snarast ta den mendelska kunskapen på stort allvar. Också med avseende på skillnader i intelligens, listighet och ”fitness” för att vinna krig.

Hur är det? Om vi vill vi bota en allvarlig sjukdom måste vi då inte ställa en korrekt diagnos? Gäller inte samma för den sjukdom som heter ”krig”?    

  [14] För en rejäl översikt av de tio senaste årens sökande efter ”mendelsk kunskap”, se Erik S. Lander, ”Initial impact of the sequencing of the human genome”, Nature 10 febr. 2011, pp. 187-197.
 [15] Den ojämförligt kunnigaste, mest genomarbetade och djärvaste intelligens-studien är Tatu Vanhanens The Limits of Democratization. Climate, Intelligence, and Resource

 

 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems