Home
 
 
7. Aristoteles, 384-322: Människan – en hjordvarelse. Print
Med ett litet hopp på cirka tusen år kommer vi till en annan stor tänkare som ger oss en viktig sanning. I det så kallat moderna samhället vill vi gärna se oss själva som individer. Att vi är hjordvarelser är något som vi gärna glömmer bort.
Icke desto mindre gäller fortfarande det som en av den grekiska filosofins störste, Aristoteles, talade om för oss att ”staten tillhör det slags objekt som av naturen existerar” och att ”människan av naturen är ett politiskt djur.”
Och, som hos flockdjuren, är också detta ett blint förhållande!
Ordet politiskt kan ges en dubbel tolkning. ”Polis” på grekiska betyder stad. Staden var på den tiden samma som staten. Och varje individ tillhörde på ett eller annat sätt denna stat. Det vi kallar för ”politik” var - och är - kampen om makten inom – eller över - en sådan stat.
Vi är alla politiska djur. Vi vill tillhöra en stat. Och vi vill gärna ha politisk makt i denna stat. Dessa önskningar är blint djuriska!
Så var det i Grekland på Aristoteles tid. Och så är det också i dag.
Innan dess, i vår begynnelse, var vi medlemmar i någon ”familjehjord”, där släktskapen var det viktiga. Senare har vi blivit medlemmar i någon ”nationshjord” med flera städer. Medborgarna i dem förenas mentalt av till exempel ett på något särskilt sätt färgat tygstycke eller av någon vacker melodi, som de alla kan sjunga. Vi har också ”religiösa hjordar”, med herdar och får, samt ”ekonomiska hjordar”, som på toppen stundom är så mäktiga att de knappast kan identifieras.
I dag finns det också tendenser mot någon form av ”globalhjord”.
Varför är detta här av betydelse? Jo, därför att krig inte utkämpas mellan individer utan mellan de ”hjordar” av olika slag i vilka vi individer lever.
Mer eller mindre omedvetet är vi alla politiska medlemsdjur i dessa hjordar, med USAs och Kinas ledare som de i dag potentiellt två mäktigaste herdarna.
Ny biologisk forskning leder mig att ställa frågan: är allt detta bara ett lika sent som blint resultat av cirka två miljarder års kopulation mellan flercelliga organismer?
I avsnitt 20 kommer jag tillbaka till Aristoteles.
 

 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems