Home
 
 
1. Tre variationer på en inledning Print
Den första
Ungefär så här såg våra första förfäders samhällen ut:
 
1
5
25
 
Där fanns en ledare, en handfull starka män och cirka tjugo kvinnor och barn.                                               
Så här kommer en väl globaliserad värld att se ut runt år 2050:
 
1
5
25
125
625
3.125
15.625
80.000
400.000
2.000.000
10.000.000
50.000.000
250.000.000
1.250.000.000
6.250.000.000
 
En god ledare kan styra i genomsnitt fem individer under sig. I toppen blir det aldrig mer än ett trettiotal som har den verkliga makten. Men med fortsatt integration blir botten allt större och större och därmed också allt svårare och svårare att hålla ordning på.

Bilden missvisande. Ty om varje individ i bilden fick en centimeter skulle botten bli oändligt mycket längre än här, ca 7500 mil.

Botten i vilket samhälle som helst är oändligt mycket folkrikare än toppen. Vilket är vår demokratis stora problem.
 
Hur har vi kommit till denna situation? Jo, genom att sexualdriften givit liv åt allt fler och fler. Som måste ha allt mer och mer mat. Vilken sedan tiotusen år vanligen fåts genom allt större och större revirstrider. I vilka segrarna är de som har de bästa vapnen och de mesta pengarna.. Vilka de får med hjälp av ”samtänkande superhjärnor”.
Resultatet av dessas samtänkande är inte bara mera vapen utan också mera mat vilket gör att sexualdriften ger oss än flera överlevande barn, som behöver än mera mat, som fås med än vidare revirkrig, som leder till allt starkare vapen och allt bättre verktyg, vilka ger oss alltmer mat, och så vidare, i varv efter varv. Fram till dess, om vi nu inte lär oss behärska denna process, resterna av vår art och vår biologiska familj kan sammanfattas i
 
Ett stort gravkors!



Den andra variationen;.
I början av 2011 sköt en ung man ihjäl cirka 75 unga norrmän. Han ansåg dem tillåta alltför många utlänningar att bosätta sig i Norge. Han upplevde tydligen detta som en revirstrid!

I de allra första radioutsändningarna efter dådet började både den norske och den svenska statsministern med att säga att detta var något som ”inte kunde förklaras”.

Så länge vi fortsätter att felaktigt förklara våra krig med ”goda eller onda” människor, folk eller religioner, så länge kan vi inte heller förklara våld av detta och än värre slag.

Om vi däremot accepterar den darwinistiska analysen så klarna det. I synnerhet det ”mendelska” faktum att vi alla är olika, inte bara i intelligens utan också i både våld och altruism.

Och därtill att det finns de som blir mera krigiska och som, troligen av serotoninvariationer, drivs till avancerat våld. Vad som djupast driver detta är inte någon ondska utan hunger, hunger av olika slag, men primärt efter mat och sex men även efter makt.

Så länge vi inte förstår att det är hungern som är den mest drivande orsaken bakom våld och krig, så länge kan vi inte heller förstå vad det är som nyligen skett, vare sig i Utöja, Irak eller Afghanistan.

Detta är vad jag hoppas att några av läsarna av denna, min sista lilla bok, skall förstå.

                Stockholm i december 2011.

                    GAK
 

PS. Om det finns några krafter kvar kommer jag att ägna dem åt Europas första Filosofiska Park på Capri.  Välkomna dit!  Eller till
www.philosophicalpark.org   


Den tredje förordsvariationen:  
”Kommunisterna kan sammanfatta sin teori i ett enda uttryck: Avskaffande av privategendomen.”

Sådan, bergfast bland rättrogna marxister, var dogmen 1967. Min första ”antikrigiska” bok hade titeln Funktionssocialism – Ett alternativ till kommunism och kapitalism. Äganderätt, hävdade jag i strid med Marx, är inte en stor klump som man kan ha eller inte ha. Äganderätt är i stället en samling av funktioner. Av dessa sköts somliga bäst av privata ägare och andra av staten.

Denna extremt enkla ändring fick en för mig häpnadsväckande stor internationell respons, Och så sent som år 2010 berättade Ingvar Carlsson för mig att när han som statsminister var inbjuden till Kina, predikade han denna enkla tes till ledningen där [1]. Och vilket exempel kan vara bättre på ”funktionssocialism” – eller ”funktionskapitalism” - än dagens Kina.

Det var mitt livs första bok. Nu, efter ett halvt sekels studier av krig och något dussin böcker, bland annat en Lärobok för 80-talet och en Lärobok för 90-talet, skulle jag vilja sluta mitt skrivande med en annan lika viktig som enfaldigt enkel idé. En om vår förståelse av den djupaste orsaken till krig.
Här är den aktuella dogmen den att krig djupast sett är de ”godas” kamp mot de ”onda”.

Detta är vad som genomsyrar förklaringarna till de krig som stått - och som står - mellan olika religioner och även mellan de två ”Ersatz-”religionerna,  kapitalismen och kommunismen. Där USA i dag representerar den förra och Kina den senare. Båda dessa länder, i vars händer mänsklighetens framtid nu vilar, har ursprunget till sin främsta moral i den judiska konflikten mellan broder Arons dans runt guldkalven och Moses tio budord från Sinai.
Sanningen, vill jag i denna lilla bok hävda, är som redan sagts en helt annan och enklare: den att krigens djupaste orsak är hunger. Eller, med en liten variation på Cartesius : ”Famesco, ergo sum”. Jag är hungrig, således finns jag till. Och får jag inte mat då dör jag. Det vill jag inte! Således slåss jag om sista matbiten!
 
Jag tillåter mig hoppas att denna sanning är ett gott bidrag till en LÄROBOK FÖR EN GLOBAL FRAMTID med en uppsättning viktiga ”tankestolpar” för all jordens unga studenter. Men vad är det då dessa studenter kan finna här som inte redan många andra skrivit om? Framför mig ligger fem böcker om krig. [2] Sammanlagt har de 2729 sidor, i genomsnitt 546 per bok, nära 20 gånger så långa som denna. Men, vill jag hävda, ingen av dem tar upp min fråga, om krigens djupaste orsak!

 


 [1] Ingvar Carlsson, Så tänkte jag. Stockholm 2003, s. 107.
 [2] W.D. Cohan, 2011,Money and Power; D. Kahneman, 2011, Thinking Fast and Slow; M. Holmström, 2011 Den dolda aliansen; S. Pinker, 2011 The Better Angels of Our Nature; and R. Rhodes, 2007, Arsenal of Folly.


 

 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems