Home
 
 
Fotnoter, s. 328 Print

--~-- ­


Fotnoter

 


INLEDNING

1 skulle någon vara intresserad, skriv till Box 79,

IT-80071 Anacapri, Italien. Eller till

adler.karlsson@capri.it

2 961122, s. 1307

3 Science 960816, s. 877.

4 Du kan se i Nature, 377-373 samt 381-14.

5 "Funktionssocialism" var titeln på min första bok 1967. "Inverterad utilitarism"eller "upp-och-nervänd lyckofilosofi" var en ide jag lekte med i kapitel 15 av min "Lärobok för 80-talet", 1975. Det är en tumregel för moraliskt beteende som jag tror fortfarande håller ganska bra.

6 Armida Roncari, Prime letture italiane per stranieri. Mondadori 1958 (1967), s. 9.

Att också musikalitet är i hög grad en genetisk gåva har visats i en tvillingstudie av Tim Spector et.al. i Science, vol. 291, p. 1969. Se också New Scientist, 17 March 2001, p.16.

 

 


KAPITEL I. GE SCHIMPANSEN ETT NOBELPRIS!

1 Från Erasmus Dårskapens lov, 150,9, till Barbara W. Tuchmans Dårskapens vägar, Från Troja till Vietnam, Atlantis 1985, (USA upplaga 1984), finns oändliga mäng­der belägg för vår (brist på) intelligens.

2 Jane GoodaIl, The Chimpanzees of Gombe. Patterns of Behaviour. Harvard UP 1986, ss. 38-42.

3 Charles Darwin, Menniskans härledning och könsurvalet. Bonniers, Stockholm 1872, s. 78.

4 Pan troglodytes är det latinska namnet på schimpanserna.

5 Goodall a.a. ss. 424-426.

6 William J. Broad, Star Warriors . A penetrating look into the lives of the young scientists behind our space and weaponry. Simon & Schuster, New York 1985.

7 Broad, a.a.s. 15.

8 Nils K. Ståhle, Alfred Nobel and the Nobel Prizes. The Nobel Foundation,  Stockholm 1993, s. 7.

9 se sidan 306.

10 Detta begrepp myntade jag i boken Adrenalinstinna hannar. Om männens makt i samhället. Zindermans 1985.

11 Detta är benämningen på Nummer Ett, på Kain, i en djurflock.

12 Ett gott exempel finns i the U.S. News & World Report, (USNWR) 960401, på vars omslag det står: Dum och Dummare, som inledning till en kritik av dagens amerikanska skolor. Liknande kritik finns i de flesta utvecklade länder.

13 Se Regeringens proposition 1994/95:85 samt Utbildningsutskottets betänkande 1994/95: UbU6. i Riksdagstrycket.

14 för ett aktuellt exempel se KVA-avsnittet nedan 139.

15 Beräknat av Will and Ariel Durant, vilka i sin The Story of Civilization har haft djärvheten sätta siffror på mycket som nog är tveksamt.

16 W. Stark, The Fundamental Forms of Social Thoughts. Routledge, London 1962.

17 Vaclas Smil, China's Environmental Crisis. An inquery into the Limits of Natio­nal Development. M.E. Sharpe, London 1993, s. 165: "Every third, or certainly at least every fourth inhabitant of the Earth is now thus alive owing to the ingenuity of Fritz Haber and Karl Bosch."

KAPITEL II. FRÅN SCHIMPANS- TILL SUPERHJÄRNA.

1 Siffrorna har tagits från Niles Eldredge & Jan Tattersall, The Myth of HumanEvolution., Columbia UP 1982 samt från det politiskt korrekta hjärnkapitlet, 3:2,

i The Cambridge Encyclopedia of Human Evolution, 1992.

2 Se t.ex. Kenneth M. Weiss i Nature, 960125, s. 293.

3 J. Philippe Rushton, Race, Evolution, and Behavior - a life history perspective. Transaction Publishers, London 1995, s. 39.

4 För olika hypoteser, se Kenneth L. Beals et.al., "Brain Size, Cranial Morphology, Climate, and Time Machines." Current Anthropology, June 1984, ss. 301-330.

5 E.O. Wilson, On Human Nature. Harvard UP, 1978.

6 Tidens förlag, Stockholm 1983. (Oxford UP 1976.)

7 Random House 1994, här citerad från the Vintage edition 1995. Den anmäldes i SvD 961022 av docent Germund Hesslow.

8 Penguin Books 1994. I slutet av 1996 kom Ridley med en ny studie, The Origins of Virtue, Viking, i vilken han utvecklar sina tankar ytterligare ett steg.

9 Se min Lärobok för 90-talet, s. 268.

10 NYRB, 951130, s. 46.

11 Vid de amerikanska hjärnforskarnas senaste möte deltog cirka 25.000 experter. Varje månad publiceras hundratals artiklar om speciella frågor, som t.ex. Nina F. Dronkers, "A new brain region for coordinating speech articulation.", Nature 961114, s. 159.

12 Se Erich Hoyt, The Earth Dwellers: Adventures in the Land of Ants. Simon & Schuster 1996.

13 Ett lysande exempel på detta är naturligtvis Manhattanprojektet, bakom den för­sta atombomben. Det är väl beskrivet i Richard Rhodes, The Making of the Atomic Bomb. Simon & Schuster 1986. Ett senare exempel är de militära an­strängningar som skapat datatekniken och Internet i något som heter DARPA, the US Defense Advanced Research Project Agency. Det finns beskrivet i Arthur Norberg och Judy E. O'Neills et.al. Transforming Computer Technology. Johns Hopkins U.P. 1996.

KAPITEL III. VARFÖR OCH HUR HAR HJÄRNORNA VUXIT?

1 "only humans themselves could provide the necessary challenge to explain their own evolution", "The Evolution of Social Behaviour", Annual Review of Ecolo­gy and Systematics, vol. 5, ss 325-383, 1975.

2 Min egen teori om detta återfinns i A M onotheistic Theory of Power - I I I or The Cain Gene of the Adrenalinomaniacs, Stockholm 1995.

3 N. Humphrey, "The Social Function of Intellect", i Growing Points in Ethology, edited by PPC Bateson & RA Hinde, Cambridge University Press 1976, pp. 303­

-318. Uppföljd i N. Humphrey, Consciousness Regained, Oxford UP, 1983.

4 "modify behaviour on the basis of valid inference from evidence".

5 "The vast majority of its intellectual effort is expended on dominating, submit­ting to, reading the mood of and affecting the lives of other gorillas." s. 320.

6 Piotr Hoffman, The Human Self and the Life and Death Struggle. University

 

 

 




Presses of Florida, 1983.

7 Matt Ridley nämner ett antal författare som utvecklat denna tes, 318-326.

8 dvs "Mästaren bland dem som veta".

9 Aristoteles Politiken - Politika. Paul Åströms förlag, Jonsered 1993, s. 93.

10 Herbert A. Simon, "A Mechanism for Social Selection and Successful Altruism". Science 901221, s. 1665. Se också diskussion i Science, 1991, vol. 252, s. 192. I Naturlig etik, Lykeion 1994, visar Jan och Birgitta Tullberg att försök att politiskt pressa fram ren altruism kan leda till de mest förfärliga resultat.

11 James B. Twitchell, Carnival Culture. The Trashing of Taste in America. Colum­bia UP 1992, s. 6.

12 För en aktuell och lättläst artikel om den konventionella, "lindbeckska" national­ekonomins bankrutt, se John Cassidy, "The Decline of Economics", The New Yorker, 961202, s. 50.

13 Lyall Watson, Dark Nature. A Natural History of Evil. Hodder & Stroughton, London 1995, s. 229.

14 Det är den processen som spelteorins många varianter av "fångarnas dilemma" söker förstå. Verkligheten torde dock vara betydligt mer komplicerad än "optio­nal prisoner's dilemma games".

15 Det har jag sökt visa i min "A Monotheistic Theory of Power II or A Theory of Disintegration. " Stockholm 1994.


KAPITEL IV. KAPITALISM. SOCIALISM OCH MÄNNISKANS NATUR

1 GA-K, Western Economic Warfare1947-1967. A Case Study in Foreign Economic Policy. Uppsala 1968.

lA Se Staffan Skotts lysande artikel "Världens största massmord" i DN 970301, s. B3.

2 Se min egen första bok: Funktionssocialismen, från 1967, som pläderar för en långsam, revisionistisk kamp om funktion efter funktion. Redan vid sin publice­ring sas det att den lika gärna kunde kallas "funktionskapitalism".

3 Carl N. Degler, In Search of Human Nature. The Decline and Revival of Darwi­nism in American Social Thought. Oxford UP 1991.

4 För en hård kritik mot sociologins "biofobi", se Lee Ellis, "A Discipline in Peril: Sociology's Future Hinges on Curing Its Biophobia." The American Sociologist, Summer 1996, ss. 21-41.

5 Bonniers 1872.

6 se nästa kapitel!

7 a.a.s. viii.

8 Norstedts, 1983.

9 Finanstidningen 950315, s. 2.

10 The Belknap Press of the Harvard UP.

11 Harvard UP 1978.

12 BW 780410, s. 100.

13 E.O. Wilson, Naturalist. Allen Lane-Penguin 1995. "Without a trace of irony I can say I have been blessed with brilliant enemies."

14 Den 25 oktober 1996 hade t.ex. Science ett speciellt "Genorne Issue" med mäng­der av spännande och svårförståelig information.

15 HUGO, Statement on the Principled Conduct of Genetics Research. 21 March

 


330

 


FOTNOTER


1996. Internt memo; Joint Working Group on the Ethical, Legal, and Social Im­plications of Human Genome Reserach: Statement The Bell Curve endor- sed by the National Society of Genetic Councelors. 9-12-95.

16 960430.

17 För min kritik av samhällsvetenskapen, se GAK, "Fram för en 'narrarnas akade­mi'!", i Vår Lösen, 1994, ss 600-610.

18 They,too, the despots "I grant you, had certain pretensions of an homeric gaudi­ness, but they at least refrained from attempts to abolish sin, poverty, stupidity, cowardice, and other such immutable realities." H.L. Mencken, Notes on Demo­cracy, A. Knops, New York 1926, s. 196,

19 Leonard Schapiro, The Communist Party of the Soviet Union, London 1962, s. 531.

20 Lysenkos bok hette Heredity and Its Variability.

21 Scientific American, Jan. 1997 s. 82.

                                                                                     

22 George Peter Murdock, "The Common Denominator of Cultures.", Ur Ralph Linton, editor, The Science of Man in the World Crisis. Columbia UP 1945, s. 124. Min översättning kommer från den engelska listan, som är alfabetiskt uppställd.

23 kolla KB för N. Chomsky, Syntactic structures. Mouton, The Hague 1957.

24 Se NYRB 960201, s 41.

25 Steven Pinker, The Language Instinct. The New Science of Language and Mind. Allen Lane & Penguin 1994, ss. 406 & 420.

26 Edward O. Wilson, Naturalist. Penguin 1996, s. 332.

27 Zur Naturgeschichte der Aggression, Schoeler 1965. Finns också på svenska, Pan 1969.

28 Sv. D. under strecket 961229.

29 The Study of Instinct, Oxford UP 1951.

30 Matt Ridley, "Born to trade." New Scientist, 961026, s. 34-37 samt M. Ridley, The Origins of Virtue, Viking 1966, kap. 10, s. 195.

31 Ellen Dissanayake, What Is Art For?, University of Washington Press, 1988. "...that what the arts were for, an embodiment and reinforcement of socially sha­red significances, is what we crave and are perishing for today."

32 jämför avsnitt om IQ nedan, kap VI:8.

33 Nature, 961010, s. 535.

34 Race in the Making: Cognition, Culture, and the Child's Construction of Human Kinds. MIT Press 1996.

35 Walter Burkert, Creation of the Sacred. Tracks of Biology in Early Religions. Har­vard UP, 1996.

 


KAPITEL V. MÄNNISKANS GEN KORTLEK.

1 Se Patricia Skuder et.al., "A Polymorphism in Mitochondrial DNA Associated With IQ?" samt Robert Plomin et.al., "Allelic Associations Between 100 DNA Markers and High Versus Low IQ." Båda i Intelligence, Juli-Aug. 1995, s. 1 samt s.31.

2 E. BONCINELLI et.al., i European Journal of Neuroscience, May 1996, pp 1037-1050. Se också P.C. Jersild på DNs ledarsida 960504.

3 Ett begrepp som jag myntade i en bok med samma namn, som kom ut på Zinder­mans förlag i Göteborg 1985.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


331

 


              ­

 


--


FOTNOTER


4 Science, 961129, s. 1454.

5 En god sammanfattning av projektets aktuella situation och framtidsplane

 


finns i Science 20 okt. 1995, ett specialnummer kallat "Genome issue”

6 Scientific American, April 1995, s. 78.

7 ss. 111 f.

8 Ett exempel: Inder M. Verma, "Gene Therapy.", Scientific American, Nov. 1990, s.34.

9 Kungliga Vetenskapsakademin, Vem i hela världen är HUGO?, Stockholm 1992, s.98.

10 Detta avsnitt bygger på ett föredrag i Arno Werners Filosoficirkel vid Lunds uni­versitet hösten 1995. Det har också publicerats i Harry Järvs Fenix., nr. 1, 1996, ss. 86-126.

11 Ralph J. Greenspan, "Understanding the Genetic Construction of Behavior." Scientific American, April 1995, ss. 74-79.

12 HUGO, The Human Genome Diversity (HGD) Project. Summary Document. 9-12th Sept. 1993.

13 Daniel C. Dennett, Darwin's Dangerous Idea. Evolution and the Meanings of Life.Simon & Schuster 1995, kap. III:5. För en bild av hur medlemmarna i the Human Behavior and Evolution Society söker sanningen på ett nyanserat sätt, se John Horgan, "The New Social Darwinists", Scientific American, Oct. 1995, s. 150.

14 Om det varje år begås ungefär lika många mord, kan man då anse att någon en­skild mördare handlar av egen fri vilja? En expert på "statistisk fatalism" eller ödestro hävdar att vi aldrig löst frågan om fri vilja och moraliskt ansvar. Den ende som kommit nära var Nietzsche som ansåg att nödvändighet och slump var

oskiljaktliga, som två sidor av samma mynt. Se Ian Hacking, The Taming of Chance. Cambridge UP, 1991.

15 se Fenix nr. 1, 1996, s.104.


KAPITEL VI. VAD ÄR INTELLIGENS?

1 Låt mig varna läsaren. Denna bok avser på intet vis att gå på djupet inom intelli­gensforskningen. Skulle någon vilja göra det, kan jag rekommendera en inledande läsning av Robert J. Sternbergs "Human Intelligence: The Model Is the Messa­ge. " Science 851206, s.llll. Sternberg ger här en utmärkt sammanfattning av fäl­tet för tio år sedan. Han delar in forskarna i sex olika skolor med sju olika ka­rakteristiska och får därigenom fram en detaljerad matris med 42 fält.

Jag noterar dock att Sternberg inte tar upp det som är centralt i andra delen av denna bok, IQ-testens praktiska betydelse på arbetsmarknaden i en värld styrd av blind konkurrens.

Hur Sternbergs 42 fält har utvecklats efter mitten av 80-talet kan hugade, specialintresserade läsare sedan följa genom att läsa tidskriften Intelligence. I sex nummer ger den inemot två tjog högtekniska artiklar om året från fältets bästa forskare.

2 G.A. Jaederholm, Undersökningar över Intelligensmätningarnas teori och praxis. Akademisk avhandling vid filosofiska fakulteten i Lund den 4 maj 1914. Bonniers 1914.

3 Ett typiskt exempel är Henrik Berggren, "Livet är inte ett intelligenstest.", DN

 


332


FOTNOTER

910325, Krönikan. Typiskt nog citerar Berggren biofobernas ledare, Stephen Jay Gould.

4 "'General Intelligence', Objectively Determined and Measured." The American Journal of Psychology, vol. 15, 1904, s. 201-293. 5 a.a. s. 284.

6 "Finns där ett G bakom G-et?", en ännu större drivfjäder bakom den generella IQ-drivfjädern. Så kan en av Sveriges ledande forskare på fältet, Nancy L. Peder­sen, ihop med två kolleger, formulera saken i "Is There G Beyond g. (Is there Genetic Influence on Specific Cognitiv Abilities Independent of Genetic Influen­ce on General Cognitive Ability?)", lntelligence, vol. 18, 1919, s. 133.

7 Mark Snyderman and Stanley Rothman, The IQ Controversy, the Media and Public Policy. Transaction Publishers, New Brunswick & London 1990, kap. 2.

8 detta ifrågasätts av J.A. Coyne och B. Charlesworth i "Mechanisms of Punctua­ted Evolution." Science, 961206, s. 1748.

9 För ett bemötande, se Richard Dawkins, Climbing Mount lmprobable. Norton 1996, s. 105f.

10 L.L. Thurstone, Primary M ental Abilities. U of Chicago P, 1938.

11 Ingenting hindrar t.ex. författare att beteckna målarkonsten som en intelligens, se Svetlana Alpers och Michael Baxandall, Tiepolo and the Pictorial lntelligence.

Yale UP 1995.

12 Läsaren hänvisas till Gardners svenska översättning, De sju intelligenserna, 1994.

13 MacBook 1995.

14 Bantam Books 1995. W&W lär ge ut Golemans bok våren 1997 under titeln Känslans intelligens.

15 Se t.ex. litteraturlistan, s. 111, till John D. Mayer och Glenn Geher, "Emotional Intelligence and the Identification of Emotion.", lntelligence, No. 2, mars-april

1996, s. 89.

16 Ruth Sidel, Keeping Women and Children Last: America 's War on the Poor. Pen­guin 1996, anmäld i IHT 960901. Bokens första upplaga från 1986 finns tillgäng­lig på KB, ej senare.

17 De akademiska ledarnas förvandling till kujoner har påtalats t.o.m. i svensk press, se t.ex. Martin Trows artikel i Sv.D. 960602, s.4.

18 D. Dennet slår stenhårt ironiskt på Gould i flera frågor, se op.cit., sakregistret s.565.

19 I Science 951020, s. 362, hade Steven Rose en invändning mot några forskare som påvisat att våld hos såväl möss som människor kan bero på låga nivåer av seroto­nin och norepinephrine, förorsakade av förändringar i den gen som styr produk­tionen av MAOA. Både möss och människor uppvisar då försenad rörelseut­veckling, tendenser till våld, förändringar i sexuellt beteende och sömnsvårighe­ter. Roses humanistiskt vänliga men aningen ovetenskapliga hållning avslöjas i ett obiter dictum: "a field fraught with implications for those concerned with the roots of violence in human society...". Detta är sant, politiskt viktigt, men veten­skapligt irrelevant. Något som jag tror gäller många av de "anti-biologiska in­vändningarna" .

20 Controversy, s. 19.

21 Robert A. Gordon and Eileen E. Rudert, "Bad News Concering IQ Tests." Soci­ology of Education, vol. 52, July 1979, ss. 174-190.

333

 


FOTNOTER

22 se t.ex. Constance Holden, "The Genetics of Personality". Science, 870807, s. 598.

23 Wall Street Journal 941213, s. A18.

24 Sv. D. 950430, s. 4.

25 Smedjan, Nr. 1, Febr. 1993, s.15.

26 T.J. Bouchard, Jr., et. al., "Sources of Human Psychological Differences: The Minnesota Study of Twins Reared Apart". Science, vol. 250, 901012, ss. 223­228. Se också GAK, "Jämlikhetens dödförklaring", under strecket i SvD, 910314.

27 Leon J. Kamin, The Science and Politics of I. Q. Wiley & Sons, 1974.

28 se Degler s. 221.

29 För all galenskap i vår grupp av intellektuella i samband med kommunismen, se Paul Hollander, Political Pilgrims, Oxford UP 1981 och Francois Furet, Le pas­se d'une illusion. Essai sur l'idee communiste au XXe siecle. Paris 1995. Ett något roande exempel på en anti-intellektuell intellektuell, som föll pla­dask för de sovjetiska propagandisterna, var Bernard Shaw. Stalins slakt på de intellektuella försvarade han bl.a. på följande sätt: Om jag bleve revolutionär dik­tator "skulle det första jag gjorde vara att se till att personer som fått en universi­tetsutbildning, eller med den förvärvade mentalitet som universitet ingjuter och gör stereotyp, hänsynslöst skulle utestängas från alla beslut, från all kontakt med utbildning, speciellt av sina egna barn, och, om inte utrotade med våld, så åtmins­tone uppmanade att dö så snabbt som möjligt. Lenin delade mina åsikter och sökte förverkliga dem i praktiken." Harry M. Geduld, editor, The Rationaliza­tion of Russia by Bernard Shaw, Indiana UP, 1964.

30 Efter en rysk ekonom, N.D. Kondratieff, som tidigt såg de långa, cirka 50-åriga konjunkturvågorna. Som alla ärliga forskare under kommunismen, hamnade Kondratieff i Sibirien, cirka 1930.

31 SNS förlag 1995, s. 21.

32 Förutom Kooperativa Förbundets förlags vägran att ge ut denna bok läser jag i Bertil Torekulls memoarer från sin tid som chefredaktör på Svenska Dagbladet att styrelsen, med Wallenbergs mångmiljarddirektörer i spetsen, där gjorde mig äran av att diskutera om jag alls skulle få synas i Svenska Dagbladets spalter. (Bertil Torekull, Svenskan och hennes hövdingar, 1994,s.101.) Förslaget att så icke skulle vara fallet ställdes av min käre professorskollega, den store försvara­ren av yttrandefrihetens principer, Handelshögskolans dåvarande rektor, Staffan Burenstam Linder!

Den sista refuserade artikel jag erbjöd Svenskan publicerades i International Herald Tribune, varför refuseringen nog inte går att skylla på undermålig kvali­tet.

KAPITEL VII. INTELLIGENS OCH MÄNNISKOVÄRDE.

1 dvs en motsägelse mellan substantiv och adjektiv, t.ex. en kvadratisk cirkel.

2 Personligen tror jag den gode Descartes hade käpprätt åt skogen fel. Det djupare uttrycket är "famesco, ergo sum", jag hungrar, således finns jag till. Tänkandet växer fram ur hungern, som kulturen ur biologin. Se inledningen till min Läro­bok för 90-talet, andra och följande upplagor.

3 svensk upplaga på Ordfronts förlag 1995.

334

 

 


FOTNOTER


4 a.a. s. 160

5 960810 the editorial; Den alltid lika produktive Stephen  Jay Gould hängde på med en artikel i IHT 960814, s.9, där han använde orden "self-conscious" och "mental powers" i stället för "intelligent". Men slutsatsen om vår universellt uni­ka intelligens var identisk med the Economists.

6 Bernard Mandeville, The Fable of the Bees. Penguin 1970 och senare.

7 A: J: v. H., Tal, om Yppighets Nytta. Hållit för Kongl. Swenska Wetenskapsacade­mien År 1740. Stockholm, Carl J. Röpke, 1741, s 13.

8 Den helige Thomas Aquinas har en cynism som stundom överträffar de värsta hedningars: "Om allt ont skulle förhindras, skulle mycket gott saknas i vår tillva­ro. Ett lejon skulle upphöra att leva, om inga djur finge slaktas; och martyrernas tålamod skulle icke finnas, om där icke funnes tyrannisk förföljelse." Summa Theologiae, pt 1, quo 22, art. 2.

9 Maurice Joly, Dialogue aux enfers entre Machiavel et Montesquieu. Paris, Edi­tions Allia 1987

10 Se Göran Larsson, Den största lögnen. Sions vises protokoll. AMI, Jerusalem 1995.

11 IHT 961111, ss 1+12.

12 OECD, Develoment Center Studies, Monitoring the World Economy 1820-1992, OECD 1995, se s. 20 samt tabell 1-2.

13 varför ser man aldrig denna självklara förkortning: BVP eller på engelska GWP?

14 Med en viss glädje läser jag i Moderna Tider, dec.-jan. 1996-97, s. 35, att "tiden hunnit i kapp Adler-Karlsson" evad mitt tjugo år gamla förslag till skydd av de svagaste beträffar. Jag är lika övertygad i dag som jag var 1977, när min bok Tan­kar om den fulla sysselsättningen kom ut, att den socialdemokratiska välfärdsmo­dellen, med "full sysselsättning" i centrum, är dömd till undergång och att den måste ersättas med ett basskydd, en medborgarinkomst, kopplad till en viss tids arbetsvärnplikt, om vi verkligen vill skydda och ge ett absolut människovärde åt de fysiskt och mentalt svagaste av våra medmänniskor. Platsen att lägga ut detta är dock icke här. Lasse Ekstrand gör det i t.ex. Arbetets död och medborgarlön. Korpen 1996.

15 Se Nature 970227, pp 753, 769, 810.

16 SvD 970228 S. 1.

 


KAPITEL VIII. VÅRT KUNSKAPSGAP.

1 Summan av alla våra cirka 100,000 gener kallas "genom", med betoning på o-et.

2 In Confidence. Moscow's ambasador to America's six Cold War presidents (1962-1986.) Random House 1996.

3 En som tidigt inspirerade mig till liknande tankar var författaren John Hedberg. I sin bok om Den nya arten. En skiss om människan som sådan och hennes över­gång i en ny art, Författares bokmaskin 1979, arbetar Hedberg ut en ide, som han hade redan 1974 i Vingdöden. I den boken gav han en känslig framställning av hur en primitiv man smälte samman med sin pilbåge. John Hedbergs senaste bok är Wixarica. Indianers Mexico - genom deras myter, legender, historia. Exit 1993.

4 William H. McNeill, The Human Condition. An Ecological and Historical View. Princeton UP 1980.

5 James R. Flynn, "Massive IQ Gains in 14 Nations: what IQ Tests Really Measu­-

 


335

 


 


FOTNOTER

re." Psychological Bulletin, vol. 101, 1987, s. 171.

6 läs härom t.ex. i John Maynard Smith, The Theory of Evolution. Cambridge UP 1993, s. 291.

7 Wallenbergarnas chefsförvaltare, Investors VD, ett anförande till Handels­högskolans elever, DI 961123, s. 38. 8 se SvD 961208, s.10

9 Se t.ex. Michael Burleigh, Death and Deliverance. "Euthanasia" in Germany 1900-1945. Cambridge UP 1994, and Götz Ali et al., Cleansing the Fatheriand.

Nazi medicine and racial hygiene. Johns Hopkins UP 1994.

10 Andrej D. Sakharov, M emoirs. Knopf, N ew York 1990.

11 För en välskriven protest, se GW 940227, s.2, "Radiation victims expose a cor­rupt alliance", mellan vetenskapsmän och militär.

KAPITEL IX. KLOCKKURVAN.

1 Richard J. Herrnstein och Charles Murray, The Bell Curve. lntelligence and Class Structure in American Life. The Free Press, New York, 1994.

2 R.J. Herrnstein, "I.Q. and Falling Birth Rates.", The Atlantic Monthly, May 1989, s. 79.

3 Basic Books, 1984. 4 Enligt femtio amerikanska, kanadensiska och engelska intelligensforskare, i the

Wall Street Journal 941213, s. A18.

5 Chester E. Finn, Jr., "For Whom It Tolls.", Commentary, Jan. 1995, s. 76.  

6 Den som vill studera debatten kan gå till en sammanfattning av bidragen i boken The Bell Curve Debate, History, Documents, Opinions. Edited by Russel Ja­cobs och Naomi Glauberman, Times Books-Random House 1995.

7 Med undantag för not 4 ovan.

8 Charles Murray, 'The Bell Curve' and Its Critics.", Commentary, May 1995, s. 23, se spec. s30.

9 941128, ss. 139-149. En "profile" av Gould kan läsas i Scientific American, August 1995, s. 26. En annan, starkt kritisk, i lntelligence, Sept-Oct. 1995, s. 121.

10 Degler a.a.s.321.

11 Dorothy Nelkin i Nature 930506, s. 27, i en anmälan av Richard C. Lewontin, Biology as ldeology: The Doctrine of DNA. Harper Perennial1993.

12 Not in our Genes, Pantheon 1984.

13 Observera, käre läsare, att där gav jag honom en högst ovetenskaplig kick i ma­gen!

14 Robert Joynson har dock i The Burt Affair visat att Gould själv väljer fakta som passar honom. Jag antar att det sker när han, som han erkänner händer, är i affekt.

Se TLS 921002.

15 Stephen Jay Gould, The Mismeasure of Man. Revised and Expanded. Norton 1996, s. 22,40 och 373. I en ledare i lntelligence, No. 2, Sept.-Oct. 1995, s. 121, sågas också de tekniska aspekterna av denna bok som felaktiga, föråldrade och ignoranta. Se John B. Carroll, "Reflections on Stephen Jay Gould's The Misme­asur of Man (1981): A Retrospective Review."

16 Liksom mina: i min Lärobok för 90-talet skrev jag att alla inte kan vara dirigenter när en orkester skall spela Beethovens Ödessymfoni. För detta förklarades jag i

336

 

 

 


FOTNOTER

DN vara en urbota fascist, i inte mindre än fyra artiklar. Bl.a. av en "dirigent" från antroposofernas institut i Järna, som vid förfrågan erkände att han inte läst boken, men från DN-redaktionen uppmanats att förbanna mig!

I denna sakfråga har jag nu åtminstone stöd från Västvärldens vänsterlibera­la ledare för "anti-biologisterna".

17 Scientific American, Febr. 1995, s. 86.

18 För en allvarlig diskussion mellan ledande tyskar om dessa frågor, se Bergedorfer Gesprächskreis, Medien-Macht-Politik. Verantwortung in der Demokratie.

Protokoll Nr. 107, 1996.

19 960311, s.9.

KAPITEL X. DEN SVENSKA BIOFOBIN.

1 Se t.ex. artiklar av Herbert Tingsten och Torsten Husen i DN 570117 eller av Marianne Rasmuson i StockholmsTidningen 570129.

2 se kap. VI:7.

3 a.a.s. 20.

4 Behandlas, på svenska, i Moderna Tider nr. 70, Aug. 1996, s.6.

5 960301.

6 The Man of Genius, 1891.

7 Marek Kohn, The Race Gallery - The Return of Racial Science. Jonathan Cape, London 1995. Jag går här inte in på detaljerna i denna bok. Låt mig bara nämna att Marek Kohn är författare och inte forskare. Det framgår också av bokens kraf­tiga blandning av historia och nutid, av viktigt och oviktigt, av riktigt fördöman­de och emotionellt tyckande. Den ger en klart humanistisk och anti-biologistisk framställning av rasfrågan.

8 För ett annat exempel, se Hugo Lagercrantz i DN 960929.

9 Se prof. Denny Vågerös utlåtande om en ansökan av Nancy Pedersen den 9 mars 1995, nr. 95-0198: 1 R.

10 se nedan kap xv.

11 Jag vill inte påstå att den svenska debatten är mer inskränkt i dessa frågor än den genomsnittliga europeiska. Överallt behandlas dessa frågor med vördsamma ta­bun. Dock kan en grupp engelsmän och fransmän ge ut en bok med namnet What is Intelligence? (edited by Jean Khalfa, Cambridge UP 1994). Det är nog bara i USA som gendebatten blivit så intensiv att en känd vetenskaplig författare kan påstå att generna tagit över själens roll i folks tänkande, att DNA fungerar "as a secular equivalent of the Christian soul." Se Dorothy Nelkin och M. Susan Lin­dee, The DNA Mystique. The Gene as a Culturai Jcon. Freeman & Co., New York 1995, ss 2, 40 och 198.

12 från Institute of Jewish Affairs, London. Noterat i Expressen 961019, s.5, under rubriken Heil Schweden.

13 se ss. 93-101 i min bok, Skolan - parkeringsplats för onödiga..., Stockholm 1983, där jag tryckte min anmälan och polemiserade mot okunnigheten i DN:s halv­kommunistiska kulturmafia, något som självklart kommer att leda till att också min nu föreliggande bok blir rejält bespottad eller förtigen i DNs kulturspalter. Det får man ta, Läroboken är slutsåld i 12.000 exemplar, trots mina "vänner" i storstadspressen

14 Vintage Books, New York, 1995, s. 4.

337

 

 

 


FOTNOTER


15 Liber

1983.

16 a.a.s. 322

 


17 Thomas Böhm DN 950102

18 Se förra sidan!

19 Med förtjusning läser jag dock en artikel i DN av Karin Bojs om Prozak, som ligger nära mina ståndpunkter. Hon får faktiskt lov att där skriva att hon "hoppas att intellektuella inom humanistiska discipliner i Sverige snart tar sitt ansvar och deltar i denna diskussion. Nu finns sorgliga tendenser att humaniora ligger och skvalpar många årtionden efter naturvetenskapen." (min kurs.) DN 960512. Kanske finns det lite hopp också om Arne Ruths avdelning av DN. Har han käkat Prozak?

20 muntlig uppgift från Helge Skoog.

21 se också inledningen, ss. 21-24 ovan, skriven efter detta stycke.

22 se artikel av Martin Trow i SvD 960602, s. 4.

23 SvD 950805,sA.

24 Till min stora glädje finner jag att direktören för USAs National Science Founda­tion, i samband med Carl

Sagans död, intar precis samma hållning.

Neal Lane
, "Scientists Have a Civic Duty to Hear and Address the Public. ", IHT 970101, s. 6. Jag noterar också att Institutet för Framtidsstudier har satt igång en "biolo­gisk" forskningsgrupp under Nils Uddenbergs ledning. Institutets tidskrift, Framtider nr. 4,1996, är helt ägnad "Speglingar av Biologi". Den ende som där berör intelligensen är dock Germund Hesslow, främst med hjälp av Bouchards tvillingstudier, nämnda ovan sidan 114.

25 D. Ferster och N. Spruston, "Cracking the Neuronal Code." Science 951103, s. 756.

26 The Origin of Satan, Random House 1995,

27 960219, s25.

28 960124

29 DN 960303

30 960229, s10.

31 Bergedorfer Protokoll Nr. 103, s.8.

32 Aftonbladet 960312

33 NZZ 960401

34 SDS 960312

35 Expressen 961009, s. 25.

36 Atlantis 1996, s. 84f.

37 En svensk som vågat ge sig i kast med detta problem är Bengt-Ove Boström, i boken Homo Spiritus. Två berättelser om människan, politiken och vetenskapen. Stockholm 1996.

38 SvD 960314. Originalet: Socialdepartementet, Genetisk integritet - vem har rätt att använda information från genetiska undersökningar. Ds 1996:13. För allas likhet på arbetsmarknaden, se s. 28.

39 jämför s. 16 med paragraf 7 i lagförslaget s. 8!

40 Se min Western Economic Warfare, Uppsala 1968.

41 Låt mig inte spetsa till alltför mycket. De etiska frågorna i dessa sammanhang är extremt svåra. Att min kritik mot dess behandling än så länge, se ovan sidan 76, kan vara berättigad framgår av Science 970103. s.22. Alla länder av betydelse


338


FOTNOTER

 

brottas nu med dessa problem. Mig synes det dock helt förkastligt att lagligen söka förbjuda någon som helst icke-krigisk kunskap.

 

KAPITEL XI. LIVETS ALLVAR OCH TJATTERKLASSENS FÖRRÄDERI.

1 Se ovan kap. III:9.

2 När AMS t.ex. utfärdar en "Dyster arbetsprognos för de redan svaga", SvD 970201, s. 50, talar de om "de svagare grupperna", "de starka", "personer över 55 år", "människor med kort utbildning" och "lågutbildade". Däremot vågar de självklart inte tala om intelligens! Trots att kopplingen med de "vänligare" be­greppen kan vara betydande.

3 En god aktuell beskrivning av SAT och dess historia finns i två artiklar av Nicho­las Lemann, "The Structure of Success in America" och "The Great Sorting" , The Atlantic M onthly, Aug. 1995 s. 41 resp. Sept. 95 s. 84. Min uppskattning av 30 a 40 miljoner bygger på s. 97 i den senare.

4 Daniel Seligman, A Question of Intelligence. The IQ-debate in America. Birch Lane, Carol, NewYork,1992.

5 Se också Mark Snyderman & Stanley Rothman, The IQ Controversy, the Media and Public Policy. Transaction Publishers, London 1990 (1988), s. 161.

6 enligt R.]. Herrnstein, "IQ and Falling Birth Rates", Atlantic Monthly, May 1989, s. 79. Den djupa studien bakom det mesta av denna diskussion är John E. Hunter & Ronda F. Hunter, "Validity and Utility of Alternative Predictors of Job Performance." Psychological Bulletin, vol. 96, No. 1, 1984, s. 72. Där finns också en litteraturlista på nära nittio nummer. Vilket kan vara nyttigt, ty detta är en högst relevant punkt för framtida personalpolitik i nationella superhjärnor som vill hänga med i konkurrensen.

7 Linda S. Gottfredson, "Societal Consequences of the g Factor in Employment." Journal of Vocational Behavior, vol. 29, 1986, s.400. Linda S. Gottfredson har nu, tio år senare, skrivit en lång artikel om Why g Matters: The Complexity of Everyday Life, som kommer att publiceras i tidskriften Intelligence under

    1997. I denna har hon liknande tabeller på långt fler arbeten.

8 Linda S. Gottfredson, se ovan not 7.

9 Linda S. Gottfredson, "Why g Matters: The Complexity of Everyday Life.". In­telligence, kommande nr. Läst av mig i manus.

10 se Wonderlic Personnel Test and Scholastic Level Exam. User's Manual, Liberty­ville, Il, USA, 1992.

11 Se t.ex. F. Allan Hanson, Testing Testing. Social Consequences of the Examined Life. U of California P, 1993.

12 se not 3 ovan.

13 Något som Kaj Attorps förgäves sökt få debatterat i en svit artiklar i SvD.

 

KAPITEL XII. VAD ÄR EN MÄNNISKA?

1 WSJ 941213, s. A18.

2 Manus s. 13.

3 Robert Plomin et. al., "The Genetic Basis of Complex Human Behaviors." Sci­ence, vol. 264, 940617, s. 1733-1739.

4 Marianne Rasmuson, "Det vi aldrig kan undvara." Sv.D. 950430, s. 4.

339

FOTNOTER

 

5 I Snyderman-Rothman, The lQ-Controversy, s. 88 finns en snygg bild på dessa samband.

6. Siffrorna har sammanställts av H.J. Eysenck, The Inequality of Man. The Scientific Book Club. London 1975, s. 96. Se också Peter Saunders, Unequal But

Fair? A Study of Class Barriers in Britain. IEA, London 1996, s. 28.

7 Se Thomas J. Bouchard, Jr., et.al. "Sources of Human Psychological Differences: The Minnesota Study of Twins Reared Apart.", Science 901012, s. 223.

8 se t.ex. Nancy L. Pedersen & Paul Lichtenstein, "Biometric Analysis of Human Abilities." Ur C. Cooper & V. Varma, editors, Processes in lndividual Differen­ces. Routledge, London, kommer 1977?

9 Winifred Gallagher, I.D., How Heredityand Experience Make You Who You Are. Random House 1996. En artikel om "How We Became What We Are" i The Atlantic Monthly, Sept. 1994, sammanfattar det viktigaste.

10 Ett gott exempel av många finns i The Guardian Weekly 941113, s. 2.

11 Genetic versus Environmental Determination of Human Behaviour and Health. A Nobel Symposium on the 150th Anniversary of the Department of Pediatrics at the Karolinska Institute. January 22-24, 1996.

12 SIDA hade t.ex. redan för 25 år sedan ett speciellt projekt om detta i Etiopien.

13 se Science 910823, s. 842, om ett typisk gräl på denna punkt, där en blyforskare anklagas för kufiska och otillförlitliga data och denne svarar med att det är blyin­dustrin som söker göra honom otillförlitlig.

14 Theodore D. Wachs et. al., "Cognitive Performance of Egyptian Adults as a Function of Nutritional Intake and Sociodemographic Factors." lntelligence, March-April 1996, s. 129.

15 J. Larry Brown & Ernesto Pollitt, "Malnutrition, Poverty and Intellectual Deve­lopment.", Scientific American, February 1996, ss. 26-31.

16 GAK, Lärobok för 90-talet, p. 113.

17 Gerald M. Edelman, The Remembered Present. A Biological Theory of Consci­ousness. Basic Books 1989; Se också ett specialnummer om "Neuroscience". Sci­ence, 961115.

18 Max S. Cynader, "Mechanisms of Brain Development and Their Role in Health and Well-Being.", Daedalus, Fall 1994, p. 156.

19 ibid. p. 159. med ref. till Salvatore Aglioti and Franco Fabbro i Neuroreport 4, 1993, 1359-1362.

20 För en av ett oändligt flöde av serotonin-artiklar, se K.P Lesch et. al., i Science 961129, s. 1527. Det torde ha varit psykologen Marvin Zuckerman som myntade begreppet "sensationssökare", se Science 901130 samt även svenska Kriminal­vårdsstyrelsens lilla skrift Nyckeln till drogfrihet. "Alpinist eller alkoholist?" 1990.

21 Ch. Jencks et. al., lnequality. A Reassessment of the Effect of Family and Schoo­ling in America. Basic Books 1972.

22 La Repubblica, 950324, s. 33; Detta finns sedan bättre utfört i Luigi Luca Cavalli­ Sforza, Geni, Popoli e Lingue. Adelphi, Milano 1996, s. 277.

23 se ovan not 7.

 

KAPITEL XIII. ÄR KVINNAN "DUMMARE"?

1 Se Business Weeks omslag 960513 plus sex sidors text av rysligt slag.

340


FOTNOTER

 

2 Se Lex. Jeremy Cherfas, "Sex and the Single Gene.", Science vol. 252, s. 782. 3 1952 kom en bok om The 100 most important people in the world. A Cardinal

Edition Pocket Books Inc, New York. Där fanns också två kvinnor, 2%, Elea­nor Roosevelt och Eva Peron. Frågan är om de alls kommit med om inte den

          ena varit presidentänka och den andra diktatOrsfru.

4 Färska siffror från IHT 960411.

5 För en förfärlig lista av manliga försyndelser, se Marguerite Holloway, "Trends in

Women's Health. A Global View." Scientific American, Augusti 1994, ss. 67-73. Men se också den rabiata manliga reaktionen på denna i en insändare i Scientific American, april 1995, sA B.

6 se ovan kap. IV:2A.

7 Se Ann Gibbons, "The Brain as SexualOrgan." Science 9 10830, s. 958.

8 Science, vol. 252, p. 782 samt Science vol. 269, 950929. ss. 1822-1827 för tre infor­mativa artiklar om den senaste vetenskapen om könens utveckling.

9 Science, vol. 253, s. 958.

10 Current Athropology, vol. 25, No. 3, 1984, s. 306.

11 lntelligence, vol. 16, 1992, s. 401.

12 Lee Willerman & Robert Schultz, "In Vivo Brain Size and Intelligence.", lntelli­gence, vol. 15, s. 223.

13 Science, 910830, s. 960.

14 Gretchen Vogel, "Asia and Europe Top in World, But Reasons are Hard to Find." Science 961122, s.1296.

15 Styrkan i dessa siffror framgår av svagheten i det bemötande som kom från presi­denten och verkställande direktören för "Föreningen av kvinnor inom vetenska­pen". Se deras inlägg och svaret i Science 951020, s. 364.

16 Att den svenska kvinnodebatten anförs av emotionella explosioner som Ebba Witt-Brattströms är djupt beklagligt ur kvinnosynpunkt. Ty denna dam uppvisar attityder som nog måste kallas klart anti-vetenskapliga. Jag noterar dock, lika­ledes med beklagande, att t.ex. dekanus vid Stockholms universitets samhälls­vetenskapliga fakultet väljer att argumentera på nästan samma nivå, i stället för att föra en allvarlig debatt om de här diskuterade könsskillnaderna. Se DN­debatt 960221.

Det förvånar mig också att den svenska diskussionen mest rör procentsatsen kvinnor vid olika fakulteter, men inte alls de bakomliggande orsakerna, t.ex. i intelligens. Se t.ex. Ulla Riis i SvD 960113 med svar av Anita Nyberg i SvD 960126. Ingen tycks ha observerat den verkligt viktiga Science-artikeln. Inte hel­ler att Science årligen, sedan den 13 mars 1992, har haft ett specialnumer om kvin­nans roll i USAs vetenskapliga liv.

17 Science 950825, s. 1047. "No Hostile Climate Found for Minorities."

 

KAPITEL XlV. VAD ÄR "RASISM"?

1 När jag just skall sätta punkt för detta manus nås jag av en ny bok som på ett intressant sätt tycks stärka min Kain-hypotes, Frank J. Sulloway, Born to Rebel: Birth Order, Family Dynamics and Creative Lives. Pantheon 1996.

2 Donald E. Brown, Are Ethnicity and Ethnocentrism Natural? Unpublished pa­per 1996, s. 8.

341

           ­


 

FOTNOTER


 

3 Lawrence A. Hirschfeld, Race in the Making. MIT Press 1996.

4 Jag utgår här ifrån den skola som anser att den moderna människan har sitt ursprung i Afrika. Det finns också en mindre "multiregional" skola, som tror att vi utvecklats från Homo erectus på flera olika håll i världen. Se Lex. Milford Wolpoff och Rachel Caspare, Race and Human Evolution. Simon & Schuster 1996.

Den skolan är nu, 2006, helt överspelad. Vi kommer alla från Afrika.

5 Ett svenskt exempel utgör författaren Sven Lindqvist. I boken Utrota varenda jävel uppvisade han ett ensidigt och okunnigt kapitalisthat, en klassisk demonise­ring av de motståndare som frustrerat honom. Några år senare utkom hans Anti­rasister, i vilken han på samma enögda sätt utgår ifrån att antirasister alltid är goda - vilket möjligen må vara sant - men, underförstått också ifrån att det de facto inte finns några skillnader mellan raser, vilket är fel. Jag har inte sett någon i Sverige, som på ett upplyst sätt ställt frågan: finns det några mätbara skillnader mellan raserna och, om så, varför och med vilka konsekvenser? Samt, icke minst, den politiska följdfrågan: hur skall vi ur mänsklig synpunkt då ställa oss?

I Smedjan nr 4, 1995, s. 6, fördömer Per Landin den svenska kulturdebatten under rubriken "Vårt behov av antagonister och syndabockar". Inledningsvis citerar han Oswald Spengler: "Fordom vågade man icke tänka fritt; nu vågar man det men kan det icke längre. Man vill nu blott tänka vad man bör vilja tänka..."!!!

6 Caroli Linnaei, Systema Naturae, Tomus 1. Editio Decima, Holmiae 1758, ss. 20­-22.

7 Se Rushton ss. 101 ff.

8 Norman Cohn, Warrant for Genocide. 1966, s. 15. (min kurs.)

9 Cohn's uppgift.

10 Le passe d'une illusion. Robert Laffont/Calmann- Uvy, Paris 1995. Se speciellt kap. 6. Vänsterpartiets stora inflytande bland de svenska journalisterna också år 1996 har dokumenterats av Kent Asp vid Göteborgs universitet. Se Lennart Lund, "En journalist av fyra stödjer vänstern..." Journalisten, nr. 30, 1996, s. 6.

11 Marek Kohns uppmärksammade The Race Gallery, 1995, följer delvis i dessa spår men är alltför grötig för att ge några fasta hållpunkter för debatten.

12 L. Luca Cavalli-Sforza, et. al., The History and Geography of Human Genes. Princeton UP 1994, s. 19. 13 a.a.s. 19.

14 Se t.ex. Nicholas Lemann, "The Great Sorting", The Atlantic Monthly, Sept. 1995, s. 84 och 96.

15 Luigi Luca Cavalli-Sforza, Geni, popoli e lingue. Adelphi 1996.

16 Barry R. Gross, "The Case of Philippe Rushton", Academic Questions, vol. 3, No. 4, 1990, ss. 35-46.

17 Kenneth L. Beals et al., "Brain Size, Cranial Morphology, Climate, and Time Machines." Current Anthropology, nr. 3, June 1984, ss. 301-330.

18 Rushtons huvudverk heter Race, Evolution, and Behavior - a life history per­spektive. Transaction Publishers, New Brunswick, USA, and London, UK, 1995.

19 M. Ruhlen, A Guide to the World's Languages. Stanford UP 1987.

20 se kapitel X:8.

21 a.a. s. 157.

22 Som jag nämnde är Cavalli-Sforza också ordförande i the Human Genome Diver­sity Project…342


342

 

 

 

 
 


Sitemap | Disclaimer
Design by ebson systems